11th januari 2019

Utmaningen

Matsystemet står för 20-25 % av världens totala växthusgasutsläpp. Utsläpp uppstår i många olika delar av livsmedelsproduktionen. Viktigast är kväveoxid och koldioxid från jordbruksjord och metan från idisslare och gödsellager. Andra stora utsläppskällor är koldioxid och kväveoxid från konstgödselproduktion såväl som koldioxid från maskiner, bearbetning och transporter.

Växthuseffekten

Atmosfären innehåller naturligt ett antal gaser som absorberar värme från jorden. De viktigaste är vatten (H2O), koldioxid (CO2), metan (CH4) kväveoxid (N2o) och ozon (O3). Detta är känt som växthuseffekten och utan den skulle jorden ha varit ungefär 30 grader kallare än idag. Växthuseffekten är alltså essentiell för livet på jorden som vi känner det. Dock, sedan den industriella revolutionens början har märklig aktiviteter lett till en ökning av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Resultatet är global uppvärmning genom högre medeltemperatur på jorden. Denna plötsliga och hastiga uppvärmning innebär allvarliga risker för jordbruket, ekosystemen och vattentillgången och därigenom för mänsklig hälsa och vår byggda miljö.

Idag bidrar så gott som alla ekonomiska sektorer till klimatförändringen genom sina utsläpp av växthusgaser. Matsystemet står för 20-25 % av världens totala växthusgasutsläpp. Att reducera klimatavtrycket för mat är därför viktigt för att nå de övergripande klimatmålen så som de är formulerade i bland annat Parisavtalet. Det är stora skillnader klimatavtryck mellan olika livsmedel. Genom att välja vad man äter kan konsumenter på ett betydande vis minska sitt eget koldioxidavtryck. Det finns också potential att minska klimatavtrycket för olika livsmedel i produktionsledet.

Vilka typer av utsläpp kommer från matproduktion?

En viktig källa till växthusgasutsläpp från matproduktion är kväveoxid från jordbruksjordar. Detta är en ofrånkomlig del av jordbrukande och relaterar till kvävetillförsel något som är är essentiellt för odling av grödor. Dessa utsläpp uppkommer oavsett om man tillför gödsel eller mineralgödsel.

Jordbruksjordar är också en dirket källa för utsläpp och inlagring av koldioxid. Olika jordar fungerar som källor eller sänkor. Exempelvis frigörs koldioxid när grödor odlas på ekologisk jord medan semi-naturliga betesmarker bidrar till kolinlagring.

En annan stor utsläppskälla är metan från betande djurs matsmältning och risfält. Gödsellager genererar också metan och kväveoxid. 

Vidare finns det utsläpp som kommer från tillverkning av gödselmedel, herbicider, bekämpningsmedel och andra insatsvaror. Dessa utsläpp är främst koldioxid, eftersom fossila bränslen används i de flesta av dessa processer. Koldioxid frigörs också från bränsle och elektricitet för maskiner, transport och distribution av livsmedel, bevattning, uppvärmning, torkning, bearbetning, förpackning och lagring. Dessa energirelaterade utsläpp är normalt en liten del av den totala klimatpåverkan från livsmedelssystemet.    

En annan kategori av utsläpp är de indirekta utsläppen från förändrad markanvändning. Varje år skövlas skogar och andra typer av naturlig vegetation och ersätts av jordbruksmark och betesmark. Naturlig vegetation och jord innehåller stora mängder kol och mycket av detta släpps ut i form av koldioxid när detta land rensas. Det är svårt att koppla dessa utsläpp till efterfrågan på specifika grödor. Eftersom det inte finns någon fastställd metod för detta ändamål, ingår inte utsläpp från ändring av markanvändning i beräkningarna av CarbonCloud. 

CarbonCloud har två lösningar för att visa klimatavtryck från livsmedel

CarbonAte, ett verktyg som gör det enkelt för restaurangen och deras gäster att göra klimatsmarta val.
CarbonData, ett verktyg som gör det enkelt för livsmedelsproducenten att göra sina produkter mer klimatvänliga och att transparent kommunicera detta till sina kunder.