8th februari 2019

CarbonData

Climate footprint data on food products

  • Minska affärsrisk kopplad till kommande klimatstyrmedel
  • Öka försäljning genom pålitlig tydlig klimatmärkning för era förpackningar
  • Vinn upphandlingar genom pålitliga tredjepartsdata på klimatprestanda
  • Visa hur grymma ni är jämfört med konkurrenter eller riktvärden
  • Minska klimatpåverkan med kvantitativa klimatavtryck för processer längs produktionskedjan. Fokusera åtgärder där de har störst effekt
  • Spara tid med 90% snabbare klimatberäkningar jämfört med traditionell LCA
  • Spara pengar med 90% billigare klimatberäkningar jämfört med traditionell LCA

Modellerat klimatavtryck med vagga-till-grind-perspektiv

CarbonCloud erbjuder ett världsunikt verktyg som hjälper matproducenter beräkna klimatavtrycken för sina produkter. Verktyget, CarbonData, bygger på över 20 års ledande forskning inom området och ligger till grund för en lång rad vetenskapliga studier och utredningar åt till exempel Naturvårdsverket. CarbonData, bygger på en modell som med god precision modellerar de olika stegen som krävs för att producera ett livsmedel. Modellen räknar ut hur mycket utsläpp av olika växthusgaser som varje steg orsakar och presenterar resultatet på ett tydligt och enkelt sätt för användaren. Modellen hanterar hela kedjan från jordbrukets alla delar hela vägen till butikshyllan.

Utsläpp från varje process i produktionen visas upp på ett tydligt sätt

Användarvänliga och relevanta klimatberäkningar

CarbonData möjliggör mycket snabbare och mindre resurskrävande beräkningar än med traditionella livscykelanalyser (LCA). Samtidigt beräknas flera viktiga utsläppskällor med högre noggrannhet. Beräkningarna är med andra ord mer avancerade, men samtidigt snabbare och enklare att utföra. Dessutom, genom att alla produkter beräknas med samma modell blir jämförelser mellan olika produkters klimatavtryck relevanta och rättvisande.

Alltid uppdaterade data

Teamet i CarbonCloud är aktiva inom forskningsfronten kring mat och klimat, därför utvecklas den underliggande modellen i takt med att det sker framsteg på forskningsfronten. Därför kan CarbonCloud alltid ge bästa möjliga precision i de beräkningar som utförs. Klimatavtrycksdata är en färskvara. Vi uppmuntrar våra kunder att förbättra sina processer, så naturligtvis ser vi till att de alltid har tillgång till aktuella klimatavtrycksdata.

Vill du ha klimatavtrycksdata för dina produkter?

Kontakta oss på: hello@carboncloud.io

Vetenskapen bakom beräkningarna

CarbonData är en modell som bygger på mer än 20 års forskning som på ett enkelt sätt kan beräkna klimatavtrycket för olika matprodukter.

Klimatavtryck för livsmedel

Klimatavtryck för livsmedel beskriver hur stor påverkan på klimatet som ett visst livsmedel har. Det uttrycks vanligen per kg av livsmedlet, även ifall förpackningen av livsmedlet är större eller mindre än ett kg. Det fungerar på samma sätt som när utsläpp redovisas per km för bilar, eller näringsvärden per 100g för mat.

De flesta livsmedel har en lång produktionskedja bakom sig innan de hamnar i en butik, med produktion av insatsvaror, följt av jordbruk eller fiske, transporter, förädlingar och ytterligare transporter. Ibland kan kedjan vara lång och komplicerad. För att räkna ut klimatavtrycket på ett rättvisande sätt måste alla väsentliga utsläpp som skett längs produktionskedjan räknas med. För att olika produkter ska gå att jämföra med varandra är det viktigt att beräkningarna görs på så lika sätt som möjligt.

Man talar ofta något missvisande om produkters livscykel när man räknar på dess klimatpåverkan. I livscykeln ingår hela produktionskedjan, men även användningen av produkten, samt hanteringen av den efter användningen. För mat är det endast produktionsfasen som avses när man pratar om livscykel eftersom när maten befinner sig i våra kroppar och hanteringen efter användningen av våra avloppssystem och reningsverk inte tas med. Det sker naturligtvis utsläpp av växthusgaser även från avloppshanteringen, men dessa räknas sällan med i klimatavtrycksberäkningar för mat.

CarbonData beräknar därför utsläppen från vagga till grind(Cradle to gate). Vaggan är tillverkningen av insatsvaror för jordbruk och grinden är en hylla i en typisk matbutik. All centrala steg och processer som orsakar utsläpp av växthusgaser representeras i modellen. På detta sätt beräknas alla livsmedel på samma sätt, och kan därför jämföras med varandra på ett relevant sätt.  

För att utföra denna typ av beräkningar krävs såklart väldigt mycket data. Genom långvarigt forskningsarbete samt genom att utgå från nationell statistik finns generella data som väl representerar förutsättningarna i olika länder. För att klimatavtrycket ska bli så exakt beräknat som möjligt använder vi oss också av den data som olika företag förser oss med. Detta gör att vi enkelt kan göra beräkningar som är mer specifika, som pasta från ett visst företag, eller mer generella, tex generell pasta som produceras i Sverige.  

Att jämföra produkter mellan varandra

CarbonData ligger i den absoluta forskningsfronten för att beräkna mats klimatavtryck och har flera fördelar jämfört med andra metoder. Den vanligaste metoden som är kommersiellt tillgänglig för att beräkna klimatavtryck för mat är livscykelanalyser (LCA). En LCA utförs normalt av en konsult som följer en standardiserad metod för att analysera produktens olika steg längs dess produktionskedja. Det finns dock tre aspekter som gör att det lätt kan bli missvisande att jämföra LCA-värden för olika produkter med varandra. Dessa tre aspekter är systemgränser, allokering och hantering av energisystemet. För alla dessa kan man göra olika val i en LCA. En viktig skillnad som gör att olika produkter är jämförbara med varandra i CarbonData är att dessa tre aspekter hanteras på samma sätt i alla beräkningar.

Allokering

Allokering handlar om hur ansvaret för utsläpp ska fördelas mellan olika produkter. Detta blir främst ett problem när samma process ger upphov till fler än en produkt.

Det kanske tydligaste exemplet är en mjölkko, som producerar mjölk, kalvar, kött och läder. Under sin livstid ger djuret upphov till en mängd utsläpp av växthusgaser. Samtidigt producerar hon ett antal kalvar, hon producerar en mängd mjölk, och slutligen efter slakt så genererar hon kött och läder. Köttet hon producerar består dessutom av finare och mindre fina delar. Det finns inte en enda sanning kring hur hennes utsläpp ska fördelas—allokeras—mellan de produkter hon producerat, utan olika allokeringar kan vara rimliga vid olika frågeställningar. Detta är också orsaken till att jämförelse mellan olika LCA-studier kan vara missvisande. I CarbonData görs allokeringen alltid likadant för alla beräkningar.

Systemgränser

Systemgränser handlar om vilka utsläpp man tar med i beräkningen. Man tar alltid med bränslet som traktorerna använder, men tar man också med utsläppen för att tillverka traktorn? Och hur noga räknar man på utsläppen när varor transporteras och säljs. Återigen använder CarbonData ett konsekvent sätt att hantera detta på.  

Energisystem

För att producera mat krävs energi, men hur utsläppen ska beräknas från energianvändning är inte alltid självklart. Det gäller i synnerhet för elektricitet. Hur mycket utsläpp av växthusgaser en kWh el ger upphov till skiljer sig mycket mellan olika platser och mellan olika tider. I Sverige är elen nästa koldioxidfri, men i Danmark används mycket kolkraft. Och ibland köper ett företag grön el, och hur ska man räkna på det? CarbonData har data för hur elproduktionen ser ut i olika länder, och beräknar detta på samma sätt i alla beräkningar.

Att lägga ihop olika växthusgaser

Det finns många olika växthusgaser, där koldioxid (CO2) är den mest kända. Olika växthusgaser påverkar klimatet på lite olika vis, somliga stannar i atmosfären länge men värmer inte så mycket per kg utsläpp, tex koldioxid. Andra gaser som tex metan värmer upp atmosfären mycket, men stannar inte kvar så länge i atmosfären.

För att kunna jämföra gaserna med varandra finns en växelkurs, som förklarar hur många kg CO2 som ett visst utsläpp av någon annan gas motsvarar, för klimatet. Den här växelkursen kallas för Global Warming Potential och brukar förkortas GWP. Enheten för de här utsläppen är kilogram koldioxidekvivalenter (kg CO2e). Det betyder att en aktivitet har orsakat utsläpp av olika växthusgaser som tillsammans påverkar klimatet ungefär lika mycket som en lika stor mängd koldioxid skulle gjort om ser över de närmaste hundra åren.

Utvalda forskningsstudier som är relevanta för CarbonData

Bryngelsson, D., Hedenus, F., Johansson, D.J., Azar, C. and Wirsenius, S., 2017. How do dietary choices influence the energy-system cost of stabilizing the climate?. Energies10(2), p.182.

Bryngelsson, D., Wirsenius, S., Hedenus, F. and Sonesson, U., 2016. How can the EU climate targets be met? A combined analysis of technological and demand-side changes in food and agricultureFood Policy59, pp.152-164.

Hedenus, F., Bryngelsson, D. and Wirsenius, S., 2015. Matkonsumtionens klimatpåverkan och markanvändning. Hållbara konsumtionsmönster – analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. En forskarantologi. p. 24-33. Rapport 6653. Naturvårdsverket.

Hedenus, F., Wirsenius, S. and Johansson, D.J., 2014. The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targetsClimatic change124(1-2), pp.79-91.

Herrero, M., Wirsenius, S., Henderson, B., Rigolot, C., Thornton, P., Havlík, P., De Boer, I. and Gerber, P.J., 2015. Livestock and the environment: what have we learned in the past decade?Annual Review of Environment and Resources40, pp.177-202.

Ranganathan, J., Vennard, D., Waite, R.I.C.H.A.R.D., Dumas, P., Lipinski, B. and Searchinger, T., 2016. Shifting diets for a sustainable food futureWorld Resources Institute.

Wirsenius, S., 2000. Human use of land and organic materials: modeling the turnover of biomass in the global food system. Chalmers University of Technology.

Wirsenius, S., 2003. Efficiencies and biomass appropriation of food commodities on global and regional levelsAgricultural Systems77(3), pp.219-255.

Wirsenius, S., 2003. The biomass metabolism of the food system: A model‐based survey of the global and regional turnover of food biomass. Journal of Industrial Ecology7(1), pp.47-80.

Wirsenius, S., Azar, C. and Berndes, G., 2010. How much land is needed for global food production under scenarios of dietary changes and livestock productivity increases in 2030?Agricultural systems103(9), pp.621-638.

Wirsenius, S., Hedenus, F. and Mohlin, K., 2011. Greenhouse gas taxes on animal food products: rationale, tax scheme and climate mitigation effects. Climatic change108(1-2), pp.159-184.

Wirsenius, S., Hedenus, F. and Johansson, D.J., 2014. Why reduced beef, lamb and dairy consumption may be necessary for meeting stringent climate targets. The Food Climate Research Network (FCRN)